Processnotation

När man arbetar med processer kommer man i kontakt med olika typer av processnotation och det man kan fundera på är om det är lämpligt att uppfinna hjulet på nytt eller om man skall försöka använda de standarder som finns.

Det viktiga är att processerna blir tydliga och kan förstås av den tänkta målgruppen. Om en process skall automatisera ställs helt andra krav än om man designar en process som bara skall finnas som diagram.

Det behöver dock inte betyda att man måste använda samma notation till alla processer men ett noggrannare val och framför allt ett enhetligt sätt att dokumentera processer på inom en organisation borde vara en självklarhet.

Som konsult får man anpassa sig till kundernas sätt att dokumentera processerna på, men när jag har möjlighet att påverka valet och notationen passar så föreslår jag användning av processnotationen BPMN 2.0. Genom att använda ett urval av objekten i BPMN 2.0 när man beskriver processer på en övergripande nivå kan man designa processer som kan förstås på många nivåer i en organisation.

På övergripande nivå är annars processpilar det vanligaste sättet (min uppfattning) att beskriva processer på. Risken i dessa fall är att man överanvänder just pilnotationen och använder den för både aktiviteter och processer vilken kan skapa otydliga processer.